Visst är det lustigt, det här med känslor kopplade till vissa låtar.
Kom just att tänka på låten Bright eyes, och började helt plötsligt att gråta helt okontrollerat, utan att veta varför. Efter lite googlande kom jag på att den låten spelas i filmatiseringen av boken Watership down (Den långa flykten), som är den bästa och sorgligaste boken någonsin, och därför blev den bästa och sorgligaste filmen någonsin, därav av mitt stortjutande.
Alla som inte har sett filmen eller läst boken, BÖR åtgärda detta snarast!
(Förresten så behöver jag en snyftfilms-kompis, anmälningar mottages!)
