Jag vill inte tro på gud, han verkar inte ha någon humor.

Malleh och jag tillbringade helgen på hotell i Stockholm, det var bäst.
Vi träffade (som alltid när vi är på äventyr) många intressanta människor, och kom fram till att Stockholm är en väldigt serviceinriktad stad.
När vi till exempel frågade en busschaufför om han visste några bra uteställen, tänkte han efter länge och väl, smsade och frågade två polare medan har körde, för att sedan, när vi gått av bussen, komma springande efter oss för att avslöja vad han kommit fram till. (Vi gick aldrig till hans ställe, förlåt busschauffören)
Vi träffade även på två poliser, som, när vi frågade om vägen till hotellet i lördags natt, beslutade sig för att skjutsa dit oss.
Så nu kan vi utöka vår lista på intressanta, roliga och minnesvärda personer, som vi har diskuterat så mycket att vi mer eller mindre har skapat varsin livshistoria till dem (även fast vi bara utbytt ett fåtal ord med de flesta).

Listan:
-Sara, receptionisten på vårt första vandrarhem, vars ögonbryn hade växt ihop till ett, och som vi förföljde hem (Sara alltså, inte ögonbrynen).
-Robin, personal på Pizza Hut, som kallade oss pizzalovers och gav oss kall ostsås som han hävdade var varm.
-Carlos, som jobbade på båt-vandrarhemmet vi bodde på, och som släckte lamporna för oss.
-Den engagerade busschauffören
-Poliserna

Vi träffade naturligtvis på andra personer som vi gillade, men det är dessa lite udda personer som vi kommer minnas och skratta åt för alltid. Det gäller att ha humor!